I Ekocentrums webbinarieserie får ni lyssna till representanter från Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, Västkuststiftelsen, Sotenäs Marina återvinningscentral, professorer och forskare från bland annat Chalmers och RISE samt initiativtagare och innovatörer som bidrar till att rena vårt hav och vår kust från marin plast genom insamling, återvinning eller upcyling till nya produkter.
≈ Aktiviteterna är kostnadsfria
≈ Projektets målgrupp är allmänheten, gymnasieklasser, företag, entreprenörer, kommuner men ALLA som är intresserade är välkomna att anmäla sig
≈ Anmälan ska ske senast två dagar innan aktuellt webbinarium på Ekocentrums hemsida. Klicka här!
≈ Två dagar före webbinariet skickas en kallelse med information och länk till Zoom för att ansluta
Genvägar
~ Webbinarie 1 ~
Satsningar i Sverige och EU för ett rent hav
Fredagen den 12 mars 2021 kl. 11:30 – 13:00
Välkommen att ta del av första föreläsningen i en serie av fyra med fokus på de satsningar som görs i Sverige och inom EU för att komma tillrätta med en av vår samtids största miljöproblem – plastförorenade hav och stränder! Vi lanserar Ekocentrums egenproducerade film som belyser situationen med den marina plasten och visar på möjligheter att leda in den i ett cirkulärt flöde.
Upplägg och innehåll
11:30 – 11:40 Välkomna, inledning av Ekocentrum och Västra Götalandsregionen
Mikaela Rosander och Maria Elggren, Ekocentrum
Jessica Hjerpe Olausson, VGR
11.40 – 11.50 Lansering Ekocentrums film ”Plast i vårt hav – från skräp till resurs ”
11:50 – 12:10 Havs- och vattenmyndigheten, Charlotta Stadig och Lisa Bredahl Nerdal
Havs- och vattenmyndigheten kommer att prata om det nationella arbetet för att minska marint skräp och framförallt med förlorade fiskeredskap. Såväl genomförda som pågående projekt samt strategi framåt kommer att belysas. Även vad som sker med marint skräp på EU-nivå samt införandet av producentansvar inom SUP-direktivet kommer att tas upp.
Charlotta arbetar på Havs- och vattenmyndigheten där hon ansvarar för det nationella arbetet med marint skräp. Charlotta är miljöteknik-agronom och har arbetat på HaV sen myndigheten bildades 2011.
Lisa arbetar på Havs- och vattenmyndigheten med nationella och internationella frågor gällande marint skräp med speciellt focus på förlorade fiskeredskap och det stundande producentansvaret. Lisa är nationalekonom och har arbetat på HaV sen 2017.
12:10 – 12:25 Naturvårdsverket, Åsa Stenmarck
Åsa beskriver de fyra effektområdena – råvara med minimal miljöbelastning, resurssmart användning, minimerat läckage och ökad högkvalitativ återvinning – som Naturvårdsverket jobbar med för att nå en hållbar plastanvändning.
Åsa jobbar på Naturvårdsverket där hon ansvarar för den nationella plastsamordningen. Hon har 20 års erfarenhet av att arbeta med avfall, material och materialflöden, cirkulär ekonomi och konsumtion.
12:25 – 12:40 Håll Sverige Rent, Eva Blidberg
Eva kommer att berätta om några av Håll Sverige Rents satsningar mot marin nedskräpning med fokus på projekt och kampanjer som berör den svenska västkusten.
Eva arbetar som sakkunnig inom området Marint skräp på Stiftelsen Håll Sverige Rent. Hon är doktor i Marin Ekotoxikologi och har arbetat med frågor inom marin nedskräpning de senaste 8 åren. Eva har också ett stark personligt engagemang i skräpfrågan då hon tillbringar somrarna i norra Bohuslän.
12:40 – 12:50 KIMO Sverige, Karin Meyer
Tillsammans för renare hav. Karin Meyer, nationell koordinator i KIMO (Kommunernas internationella miljöorganisation) berättar hur kommuner agerar för att minska spridningen av makro- och mikroplast till havet.
KIMO jobbar med allt från påverkansarbete för att få till skärpningar inom lagstiftning på internationell nivå till konkreta åtgärder på den lokala nivån. Lyssna till konkreta exempel.
12:50 – 13:00 Frågor och presentation av kommande aktiviteter
~ Inspelningen av lunchWebbinarie 1 ~
~ Frågor och svar ~
Här hittar du frågorna som ställdes under webbinariet samt föreläsarnas svar
Svar från Lisa Bredahl Nerdal, Havs- och Vattenmyndigheten: Inom UNEP arbetar man mycket med dessa frågor och man arbetar även för en global överenskommelse om plast för UNEA.
Kommentar från Eva Blidberg, Håll Sverige Rent: Påståendet att 90 % av all plast i havet kommer från 10 floder är en myt. Plast i havet är kopplad till mänsklig aktivitet – både på land och till sjöss. I en studie där man undersökte mängden plastskräp som transporterades med 57 flodsystem runt om i världen beräknades 10 floder vara ansvariga för ca 90 % av skräpet1. Med andra ord, 90 % av plasten från de undersökta floderna kommer från dessa 10. Det betyder inte att 90 % av all plast i havet kommer från dessa 10 floder. Även om det finns en stor grad av osäkerhet med denna uppskattning (från 04. till 4 miljoner ton per år), är studien en viktig ledtråd kring vilka källor som finns till skräp i havet. Det hjälper oss också att ringa in regioner där bättre avfallshantering behövs.
1Schmidt, C. et al. (2017). Export of Plastic Debris by Rivers into the Sea. Environ. Sci. Technol., 2017, 51(21), pp 12246–12253
Vi arbetar tillsammans med VTI för att innovera kring däck. De släpper också en rapport om detta till sommaren.
Det finns redan möjlighet till det. Man kan kontakta Sotenäs symbioscentrum
Det finns internationella siffror om det men i Sverige har vi inte så många fiskodlingar som i övriga delar av EU. Men fiskeredskap av plast som tillhör kategorin fiskodling kommer innefattas av producentansvaret.
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. Ja, det är ju en relevant fråga! Vi använder ju konstgräs för att det har andra fördelar, möjliggör rörelse, ökar tillgänglighet osv. Men vi skulle absolut kunna jobba mer med att bedöma när det verkligen behövs och när det faktiskt är andra alternativ som är bättre.
Åsa
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. Jo – biobaserad plast som är av samma struktur som sina fossila motsvarigheter är inget problem (tex bio-PE) – men däremot bionedbrytbar plast kan vi inte ta hand om eftersom de kräver industriell kompostering som behandlingsmetod – och det har vi inte i Sverige.
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. Vi har naturligtvis ett perspektiv av att befintlig lagstiftning och policies (som ofta är EU-drivna) är inkluderat och drivkrafter i det vi vill nå. Vi har också samordning med de hos oss som arbetar med de mer internationella processerna för att ligga rätt i linje. Om man sedan tänker på genomförande så är det naturligtvis så att vi bara har rådighet över vad som sker i Sverige, men vi hoppas att de aktörer (företag tex) som befinner sig på den internationella marknaden också gör påverkan där. Precis som att vi arbetar med att få igenom våra tankar inom EU och det internationella.
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. Nej, det finns det inte vad jag vet. Men bättre att fråga Upphandlingsmyndigheten.
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. I princip omöjligt att svara på – men biobaserat eller återvunnen råvara är bättre än fossilt. Vi jobbar för att det ska komma tydliga standarder för vad som anses vara hållbart i bio-råvareväg.
Svar från Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket. Ja, och visst är det exempel på områden där man också kan tänka nytt. Tex hade ICA försök med en annan typ av märkning.
Svar från Charlotta Stadig, Havs- och Vattenmyndigheten. Finansiering för upptag av förlorade fiskeredskap kan sökas från ex LOVA (lokala vattenvårdsmedel) som lst hanterar och LOVA-bidragen kan sökas av kommuner och ideella sammanslutningar eller kombinationer av dessa. Medel kan även sökas från EHFF (Europeiska Havs-och fiskerifonden ) och där kan myndigheter, kommuner, regioner, universitet, högskolor, vetenskapliga institut, rådgivande nämnder, yrkesfiskare och yrkesfiskeorganisationer söka. Även icke-statliga organisationer och företag i partnerskap med yrkesfiskeorganisationer eller fiskets lokala aktionsgrupper kan söka stödet. Havs- och vattenmyndigheten har i mån av medel möjlighet att finansiera upptag av förlorade fiskeredskap till offentliga aktörer.
Svar från Eva Blidberg, Håll Sverige Rent. Det var 14 kommuner av 82 som hade åtgärder specifikt inriktade mot marin nedskräpning i den kommunala avfallsplanen i vår genomgång 2018. Dessa var följande: Eskilstuna kommun, Helsingborgs kommun, Jönköpings kommun, Mönsterås kommun, Stockholms kommun, Strömstads kommun, Söderköpings kommun, Södertälje kommun, Uddevalla kommun, Valdemarsviks kommun, Västerviks kommun, Ödeshögs kommun, Örnsköldsviks kommun.
Svar från Eva Blidberg, Håll Sverige Rent. Vad gäller skräp på stränder så är den vanligaste enheten, antal skräp per 100 m. /eva
Svar från Florina Lachmann, Västkuststiftelsen.
Omhändertaget skräp totalt är mycket riktigt 266 ton, varav 193 ton är plastskräp från stränderna och 73 ton är omhändertagna uttjänta fiskredskap, både från stränderna och hämtade från hamnar.
~ Webbinarie 2 ~
Initiativ och innovationer för insamling av marin plast med fokus på Västkusten
Fredagen den 19 mars 2021 kl. 11:30 – 13:00
Välkommen att ta del av den andra föreläsningen i en serie av fyra, med fokus på insamling av den marina plasten på Västkusten. Här får du lyssna till eldsjälar som bidrar till ett rent hav och en ren kust. Ta del av berättelserna bakom olika initiativ och innovationer för att samla in den marina plasten och var med när andra filmen i en serie av tre lanseras – en film som visar initiativ och innovationer för att samla in plast på Västkusten.
Upplägg och innehåll
11:30 – 11:40 Välkomna, inledning av Ekocentrum och Västra Götalandsregionen
Mikaela Rosander och Maria Elggren, Ekocentrum
Jessica Hjerpe Olausson, VGR
11.40 – 11.50 Lansering Ekocentrums film ”Plast i vårt hav – initiativ och innovationer för insamling av marin plast”
11:50 – 12:05 Cilla Eklund, Västkuststiftelsen
Cilla berättar om strandstädning på Västkusten, som utförs av professionella strandstädare i kommunerna, några entreprenörer, samt många frivilliga som hjälper till att hålla kusten ren. Centralt verktyg för det är Strandstädarkartan.
Cilla är kommunikatör för strandstädning på Västkuststiftelsen och har jobbat med marint skräp och strandstädning sedan 2012. Cilla har ett genuint intresse för kustmiljön och bor sedan många år mitt i Bohuslän.
12:05 – 12:15 Svenska Sportdykarförbundet, Annikki Wahlöö och Peter Kempi
Svenska sportdykarförbundet (SSDF) vill verka för att synliggöra problemet med marint skräp och öka kunskap om dess negativa konsekvenser hos svenska dykare och allmänheten i stort. Projektet vill skapa beteendeförändringar som leder till minskad nedskräpning samtidigt som bottnar i sjöar och hav rensas från skräp. I projektet ingår aktiviteter så som publika skräpdyk, livsstilsdykning och fotodokumentation, utbildning för dykinstruktörer, rapportering av skräpfynd och fotoutställningar.
Annikki Wahlöö är dykare, undervattensfotograf, tidigare ledamot i förbundsstyrelsen i SSDF, skådespelare, manusförfattare och producent. Djupt engagemang för den marina miljön.
Peter Kempi är dykinstruktörsutbildare, examinator, utbildningschef i SSDF, pedagog. Stort intresse av utbildningsfrågor speciellt inom utveckling av dyktekniker, livsstilsdykning och hållbar dykning.
12:15 – 12:25 Fiskarföreningen Norden, Sixten Söderberg
Sixten kommer att berätta om hur han och Fiskareföreningen Norden på Smögen arbetar för visionen ”Ett Rent Hav-Vår Framtid”. För cirka 8 år sedan startade de med återvinning av fiskeredskap för att förebygga och minska mängden plast i havet. Från början gick alla insamlade redskap till materialåtervinning men efterhand utvecklades möjligheterna till återanvändning.
Sixten Söderberg är före detta yrkesfiskare, delägare i tre fiskebåtar, entreprenör och ordförande i Fiskareföreningen Norden. Han har fiskat både räkor och sill i 50 år och sett hur fisket har utvecklats med nya tekniker och möjligheter men också nya begränsningar. Fiskareföreningen Norden lägger i dag mycket arbete på att utveckla nya selektiva redskap för ett hållbart fiske och för ett hav i balans.
12:25 – 12:40 Erik Goksøyr, Sotenäs Marina återvinningscentral
Erik kommer att berätta om Sveriges första och hittills enda marina återvinningscentral som startades upp 2018 i Sotenäs Kommun. Här samlas uttjänta fiskeredskap, spöknät och strandplast in för att sedan kunna i högsta grad återvinnas istället för att hamna i havet, gå till förbränning eller läggas på deponi.
Erik arbetar som symbiosutvecklare med fokus på marint avfall på Sotenäs Symbioscentrum, en del av Sotenäs Kommun. Han arbetar idag som verksamhetsansvarig för den marina återvinningscentralen och leder utvecklingen av denna sedan uppstarten 2018. Förutom att driva anläggningen har han ett personligt engagemang i marint avfall frågan där han som designer även utvecklar produkter av plasten.
12:40 – 12:50 Inspirerande unga innovatörer – CleanSea och Axel Clase med Havsskruven
12:50 – 13:00 Presentation av digitala portalen, invigningen av utställningen Ett hav av plast… en flaskpost till framtiden samt kommande webbinarier och utbildning
~ Inspelningen av lunchWebbinarie 2 ~
~ Frågor och svar ~
Här hittar du frågorna som ställdes under webbinariet samt föreläsarnas svar
Svar från Sixten Söderberg: Bomullsnät är inte lönsamma idag och är för svaga att fiska med. Vad vi önskar är ett nedbrytningsbart material som skulle kunna användas i våra fiskeredskap. Producentansvaret sätter också press på att vi tar hand om material.
Här kan ni läsa FF Nordens synpunkter på remiss av Havs- och vattenmyndighetens förslag till genomförande av kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet (dnr M2020/01102/R)
FF Norden/Fiskereturen hämtar uttjänta fiskeredskap längs hela kusten inklusive Hönö/Öckerö.
Utan utrustning är det svårt att skilja på materialen då vissa typer liknar varandra. Uppe på Marina Återvinningscentralen har vi en typ av FTIR analysutrustning som kan läsa av plasten och visar vilken plasttyp det är för att förbättra sorteringen.
Svar från Erik Goksøyr: Vi har faktiskt redan kontakt med Robin som varit uppe på anläggningen. Vi hoppas att det kan leda till ett slags samarbete framöver, inte minst att genom dela kunskaper med varandra.
Svar från Axel Clase. Tanken är att Havsskruven i möjligaste mån ska vara tillverkad av återvunna material, exempelvis plast från havet.
~ Webbinarie 3 ~
Innovationer för återvinning och upcycling av marin plast med fokus på Västkusten
Fredagen den 26 mars 2021 kl. 11:30 – 13:00
Välkommen att ta del av den tredje föreläsningen i en serie av fyra med fokus på innovationer för återvinning och upcycling av marin plast. Lyssna till innovatörerna och ta del av deras arbete för att skapa ny råvara och nya produkter av den marina plasten – produkter som sluter cirkeln och ger den marina plasten nytt liv! Vid detta tillfälle lanseras Ekocentrums tredje och sista film: Plast i vårt hav – innovationer för återvinning och upcycling av marin plast.
Upplägg och innehåll
11:30 – 11:35 Välkomna, inledning av Ekocentrum och VGR
Mikaela Rosander och Maria Elggren, Ekocentrum
11.35-11.45 Lansering Ekocentrums film ”Plast i vårt hav – innovationer för återvinning och upcycling av marin plast”
11:45 – 12:00 Sotenäs Testbädd för Marint Avfall, Emily-Claire Goksöyr
Emily-Claire kommer att berätta om en ny spännande testbädd som är under utveckling med fokus på marint avfall. Denna testbädd är kopplad till Sotenäs Marina Återvinningscentral där material från havet och stränderna samlas in för återvinning. Tanken bakom testbädden är att hjälpa företag som vill arbeta med marint skräp att ta steget mot att produktifiera deras idé genom att få hjälp med både prototyputveckling men även coachningstillfällen kopplat till cirkulär ekonomi och affärsutveckling.
Emily-Claire jobbar som symbiosutvecklare på Sotenäs Symbioscentrum och är idag projektledare för testbäddsprojektet som finansieras av Vinnova. Med en arkitektmaster i bakfickan är hon även mycket intresserad av design och formgivning med spetskompetens kring plast i havet från ett tidigare examensarbete på Chalmers.
12:00 – 12:15 RISE Testbädd för plaståtervinning, Annika Boss
Annika beskriver kemisk och mekanisk återvinning som används för att skapa ny plastråvara, samt hur RISE Testbädd arbetar med 3D printing för att skapa nya produker av denna råvara. Hon berättar också kort om samarbetet med Testbädden för Marint Avfall, utmaningar och möjligheter att återvinna nät, rep, plastbackar mm.
Annika är forskare och projektledare på RISE inom området polymera material med fokus på mekanisk återvinning av plaster. Annika är också ansvarig för Testbädden för plaståtervinning på RISE och deltar som partner i Testbädden för Marint Avfall.
12:05 – 12:20 Chalmers Testbädd för termisk plaståtervinning, professor Henrik Thunman
Henrik berättar om den unika metod som utvecklas vid Chalmers i Göteborg med målsättningen att omvandla allt plastskräp till samma beståndsdelar som används för att tillverka helt ny plast. Tekniken heter termisk återvinning och är en högtemperatur pyrolys. Chalmers är först ut i världen med denna innovation.
Henrik Thunman är professor vid avdelningen för energiteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och projektleder arbetet och testbädden.
12:20 – 12:40 Innovatörer – Håpets katedral, Optimist för havet, Rewyld och Out of Ocean
12:40 – 12:50 Jessica Hjerpe Olausson, Västra Götalandsregionen
Jessica reflekterar över framgångsfaktorer för att lyckas att leda in den marina plasten i ett cirkulärt flöde och skapa nya produkter. Jessica är maritim expert på VGR.
12:50 – 13:00 Frågor och presentation av kommande aktiviteter
~ Inspelningen av lunchWebbinarie 3 ~
~ Webbinarie 4 ~
Mikroplastproblematiken i Sverige – innovationer & lösningar
Onsdagen den 31 mars 2021 kl. 11:30 – 13:00
Välkommen att ta del av den av den sista föreläsningen i en serie av fyra med fokus på mikroplastproblematiken i Sverige. Vi bjuder in dig att lyssna till Naturvårdsverket och IVL som berättar om rapporten om källor till utsläpp i Sverige samt åtgärder som bör vidtas för att minska utsläppen av mikroplaster till vattendrag. Lyssna också till Länsstyrelsen Västra Götaland om hur de arbetar för att städa upp Västkusten från mikroplastutsläppen. Sist men inte minst lyfter vi fram innovationer som bidrar till lösningar till denna problematik.
Upplägg och innehåll
11:30 – 11:40 Välkomna, inledning av Ekocentrum och VGR
Mikaela Rosander och Maria Elggren, Ekocentrum
Jessica Hjerpe Olausson, VGR
11:40 – 12:00 Martin Hassellöf, forskare Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs Universitet
Martin berättar om mikroplast i Västra Götalands kustmiljö; finns det, var kommer det i från och vart tar det vägen?
Martin leder forskargruppen marin miljönanokemi studerar marina föroreningar i fast form, från nanometerskala till ekosystemnivå. Den marina miljön utsätts idag av multipla stressorer, bl a havsförsurning, klimatförändringar, överfiske och föroreningar. Föroreningarna kan bestå av molekylära miljögifter, men även utav fast material
12:00 – 12:20 Lena Stig, Naturvårdsverket
Lena berättar om vad Naturvårdsverket gör för att minska utsläpp av mikroplast och ger en överblick och några exempel på detta. Lena Stig arbetar sedan tre år tillbaka på Naturvårdsverket med frågor som rör hållbar plastanvändning. En fråga är hur vi minskar utsläpp av mikroplast från textil. Dessförinnan har hon verkat 10 år vardera inom offentlig- och privat verksamhet, med bland annat polymerkemi, biokemi och utfasning av farliga ämnen från produkter. Det har bland annat handlat om att göra jämförande miljöbedömning av produkter.
12:20 – 12:35 Länsstyrelsen, Anna Dimming marinekolog och informatör Västerhavet
Anna berättar om olyckan i februari 2020 då 13 ton plastpellets läckte ut från en container på ett fartyg till havs i Nordatlanten samt hur man hanterade dessa pellets på olika sätt när de nådde Norge och Sverige. Anna berättar vidare hur man använde en interaktiv karta i samarbete med Norge för att kunna få in observationer av pellets från allmänheten och att Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för Informationscentralen för Västerhavet, gått ut med information till allmänheten för att hjälpa kustkommunerna att sanera dessa små pellets.
Anna har jobbat i 10 år på Länsstyrelsen Västra Götaland där hon bl.a samordnat den regionala marina miljöövervakningen och ansvarat för Informationscentralen för Västerhavet. Hon har också jobbat med vattenförvaltning i kustvatten och beredskap för oljeskadeskydd samt är ny som samordningsansvarig för akvatiska invasiva arter i länet. Under under 2013, 2014 och 2015 har hon gjorde pilotstudier i samarbete med bla GU och föregående talare Martin Hassellöv samt Bohuskustens vattenvårdsförbund för att undersöka mängden mikroskräp i kustvatten längs Bohuskusten
12:35 – 12:45 Innovatören Mimbly, Robin Griffiths
Robin berättar om deras filter till tvättstugor som fångar upp mikroplaster från textilier
12:45 – 12:55 Innovatören RISE Research Institute of Sweden, Marielle Henriksson
Marielle Henriksson är forskare och projektledare vid RISE och kommer presentera projektet BioPitch där de utvecklar ett bionedbrytbart och biobaserat ifyllnadsmaterial för konstgräsplaner. Ett uppströmsarbete för att ersätta plastbaserade granulat.
12:55 – 13:00 Avslutning av webbinarieserien
~ Inspelningen av lunchWebbinarie 4 ~
